Klassisk sannolikhet
Sannolikheten för en händelse är antalet gynnsamma utfall delat med antalet möjliga, förutsatt att alla utfall är lika sannolika.
P = gynnsamma utfall / möjliga utfall
Enligt Skolverkets centrala innehåll ingår formeln i
Ingen kurs eller nivå. Inget centralt innehåll i Gy11 eller Gy25 tar upp den.
Läroböcker för Matematik 1 tar ändå upp den, till exempel Matematik Origo 1c, upplaga 3 (Sanoma Utbildning, 2021) (öppnas i ny flik).
Variabler
| Symbol | Betydelse |
|---|---|
| Sannolikheten, alltid mellan noll och ett | |
| Antalet utfall som ger händelsen. Ett antal, inte en sannolikhet. | |
| Antalet utfall som över huvud taget kan inträffa |
Gäller när
- Utfallen måste vara ändligt många och alla lika sannolika för att formeln ska gälla.
När används Klassisk sannolikhet?
Den klassiska sannolikhetsdefinitionen bygger helt på att utfallen är lika sannolika. Det är därför tärningar, mynt och kulor i påsar är så vanliga i uppgifter: de uppfyller villkoret.
En sannolikhet ligger alltid mellan noll och ett. Får du ett svar utanför det intervallet är något fel, oftast i nämnaren.
Exempel
En påse har röda och blå kulor. Hur stor är sannolikheten att dra en röd?
Svar: Sannolikheten är , alltså .
Vanliga fel
- Att räkna fel på möjliga utfall. Nämnaren är alla utfall, inte de som inte är gynnsamma.
- Att använda formeln när utfallen inte är lika sannolika, till exempel på en skev tärning.
Relaterade formler
Hänvisa till den här sidan
Bergsten, M. (2026). Klassisk sannolikhet. Formelsamling.se. https://formelsamling.se/formel/sannolikhet/
Texten är fri att använda för undervisning och eget arbete under CC BY 4.0 (öppnas i ny flik). Ange formelsamling.se som källa.
Ändringar på sidan (1)
- Förtydligat: Utfallen måste vara ändligt många och lika sannolika. Variabeltabellen förklarar nu gynnsamma och möjliga utfall.