Enheter i gymnasiets formler

Varje storhet i en formel har en enhet, och ett svar utan enhet är sällan ett svar. Här är enheterna som används i formlerna på den här sidan, vad var och en mäter och i vilka kurser du möter den.

Storheten är det du mäter, enheten är vad du mäter det i. Massa är en storhet, kilogram är enheten. Sista kolumnen räknar hur många formler här som har en variabel i enheten, så den säger något om hur central enheten är i kurserna.

Grundenheterna

Sex av SI-systemets sju grundenheter används i formlerna här. Allt annat i tabellerna nedan är definierat utifrån dem. Den sjunde, candela för ljusstyrka, hör inte till någon kurs på gymnasiet.

Härledda enheter

Byggda av grundenheterna, men med egna namn därför att de dyker upp så ofta. En newton är ett kilogram gånger en meter per sekundkvadrat, och det är lättare att säga newton.

Enheter utanför SI

Inte SI-enheter, men de står i läroböckerna och på proven, så de står här också.

Sammansatta enheter

De 26 sammansatta enheterna i formlerna har inga egna rader ovan, för de är byggda av enheterna som redan står där. Läser du dem som det de betyder blir de sällan svåra: m/s är meter per sekund, alltså sträcka delat med tid. N/m är kraft delat med längd, vilket är precis vad en fjäderkonstant är. J/(mol·K) är energi per mol och per kelvin, som i den allmänna gaskonstanten.

Faller enheterna ut fel när du räknar har du nästan alltid satt in fel storhet, inte räknat fel. Det är därför enhetskontroll är värd de tio sekunderna.

Värt att veta om enskilda enheter

• kilogram (kg): Kemin räknar oftast i gram, fysiken i kilogram. 1 kg = 1000 g. I atomfysiken används också atommassenheten u, där 1 u är ungefär 1,66 · 10⁻²⁷ kg.
• sekund (s): Halveringstider anges i den enhet som gör talet läsbart, alltså sekunder för en kort och år för en lång. Räkna om till samma enhet som tiden i uppgiften innan du sätter in.
• kelvin (K): Gaslagen och jämviktsuttrycken kräver kelvin. En temperaturskillnad är däremot lika stor i båda skalorna, så värmekapacitet går lika bra i grader Celsius.
• becquerel (Bq): Ett sönderfall per sekund. Aktiviteten hos ett prov sjunker med tiden, så ett värde i becquerel gäller alltid vid en given tidpunkt.
• radian (rad): Radianen är SI-enheten, men trigonometrin på gymnasiet räknar i grader fram till Matematik 4. Derivatan av sin x är cos x bara om x är i radianer, vilket är hela skälet till att kursen byter.
• kubikmeter (m³): Kemin räknar i kubikdecimeter, och en kubikdecimeter är en liter. 1 m³ = 1000 dm³, så en koncentration i mol/dm³ är tusen gånger den i mol/m³.
• grader Celsius (°C): Samma stora steg som kelvin, bara en annan nollpunkt: 0 °C är 273,15 K.
• elektronvolt (eV): Energin en elektron får av en volt, ungefär 1,602 · 10⁻¹⁹ J. Atomfysiken använder den för att slippa skriva tiopotenser i varje led.
• decibel (dB): Logaritmisk, vilket gör att decibel inte får adderas. Tio gånger intensiteten är tio decibel mer, inte tio gånger fler decibel.

Hela SI-systemet

Tabellerna ovan tar med de enheter som står i formlerna här, inte hela SI-systemet. 14 av dem har en egen sida på konvertera.nu med definitionen, historien och en omräknare, och enhetens namn i tabellen är länken dit. Konvertera.nu går igenom hela SI-systemet (öppnas i ny flik) och räknar om mellan enheterna åt dig. Prefixen, alltså milli och kilo och mega, står på SI-prefix på Skolverkets formelblad med vilka som finns på vilket blad.