Implikation och ekvivalens
En implikation går åt ett håll, en ekvivalens åt båda.
P medfor Q, P om och endast om Q
Enligt Skolverkets centrala innehåll ingår formeln i
- Gy11, för dig som började gymnasiet före hösten 2025
- Matematik 2b, Matematik 2c
- Gy25, för dig som började hösten 2025 eller senare
- Matematik nivå 2b, Matematik nivå 2c
Variabler
| Symbol | Betydelse |
|---|---|
| Ett påstående | |
| Ett annat påstående |
Gäller när
- gäller precis när både och gäller.
När används Implikation och ekvivalens?
Pilarna är inte dekoration. De säger exakt vad ett steg i en uträkning garanterar, och slarv med dem är hur falska rötter smyger sig in.
Kvadrerar du båda leden i en ekvation får du i allmänhet bara en implikation, inte en ekvivalens. Vet du att båda leden är icke-negativa håller steget åt båda hållen, och likaså om båda är icke-positiva. Annars måste svaren prövas i originalekvationen efteråt.
Exempel
Gäller , och gäller det omvända?
Svar: Implikationen gäller åt höger, men inte åt vänster, så det är ingen ekvivalens.
Vanliga fel
- Att skriva dubbelpil när bara ena riktningen är visad. Kvadrering och rotdragning är de vanligaste fällorna. Rotdragning ur ger , inte bara .
- Att tro att ett motexempel motbevisar båda riktningarna. Det motbevisar bara den riktning det gäller.
Hänvisa till den här sidan
Bergsten, M. (2026). Implikation och ekvivalens. Formelsamling.se. https://formelsamling.se/formel/implikation-och-ekvivalens/
Texten är fri att använda för undervisning och eget arbete under CC BY 4.0 (öppnas i ny flik). Ange formelsamling.se som källa.
Ändringar på sidan (3)
- Rättat: Sidan var placerad under Ma1 och Ma5. Enligt Skolverkets centrala innehåll hör den till Ma2.
- Rättat: Sidan sa att kvadrering aldrig ger en ekvivalens. Den gör det när båda leden är icke-negativa, eller båda icke-positiva.
- Förtydligat: Vanligt fel visar nu att rotdragning ur ger .