Logik och diskret matematik

Formler för logik och diskret matematik på gymnasiet: kongruensräkning, talbaser, Euklides algoritm och grafteori. Varje formel har ett exempel.

Logik och diskret matematik finns i Matematik 2 och Matematik 5. Varje formel står under den kurs där den först dyker upp.

Beteckningar i logik och diskret matematik

Vad bokstäverna betyder i logik och diskret matematik och vilken enhet de har. Varje betydelse länkar till formeln den är hämtad ur.

BeteckningBetyderEnhet
aaKoefficienten framför xx, ett heltalingen
Det ena talet, ett heltalingen
bbKoefficienten framför yy, ett heltalingen
Det andra talet, ett heltalingen
Basen, alltså hur många siffror systemet haringen
ccHögerledet, ett heltalingen
deg⁡(v)\deg(v)Graden hos noden vv, alltså antalet kanter som möter denstyck
did_iSiffran på plats ii, räknat från höger med noll som första platsingen
ffAntalet områden grafen delar planet i, inklusive det obegränsade området utanförstyck
kkPlatsen för den första siffran, alltså antalet siffror minus ettingen
mmAntalet kanter i grafenstyck
nnAntalet noder, alltså hörnstyck
Ett positivt heltalingen
Modulen, det positiva heltal som divideras medingen
NNTalets värde, uttryckt i bas tioingen
PPEtt påståendeingen
P(n)P(n)Påståendet för talet nningen
QQEtt annat påståendeingen
MGM(a,b)\text{MGM}(a, b)Minsta positiva heltal som båda talen delaringen
SGD(a,b)\text{SGD}(a, b)Största heltal som delar båda taleningen
vvEn nod i grafeningen
xxDen ena obekanta, som ska vara ett heltalingen
yyDen andra obekanta, som ska vara ett heltalingen

Matematik 2

Den står inte på formelbladet, så den måste kunnas utantill. Formelblad matte 2.

Matematik 5

Utanför kurserna

Formlerna nedan står inte under någon kurs här. Skolverkets centrala innehåll och formelblad tar inte upp dem i dag.