Värmemängd vid uppvärmning

Värmemängden som krävs för att värma ett ämne är dess specifika värmekapacitet gånger massan gånger temperaturändringen.

Kallas också uppvärmningsformeln.

Q = c m \Delta T

Q = c · m · ΔT

Finns iFy1

Enligt Skolverkets centrala innehåll ingår formeln i

Gy11, för dig som började gymnasiet före hösten 2025: Fysik 1a, Fysik 1b1
Gy25, för dig som började hösten 2025 eller senare: Fysik nivå 1a1, Fysik nivå 1b

Variabler

Symbol	Betydelse	Enhet
$Q$	Värmemängden som tillförs eller avges	joule (J)
$c$	Ämnets specifika värmekapacitet, hur mycket energi som krävs för att värma ett kg av ämnet en grad	joule per kilogram och kelvin (J/(kg·K))
$m$	Massan av ämnet	kilogram (kg)
$\Delta T$	Temperaturändringen, sluttemperatur minus starttemperatur	kelvin (K)

Enheterna i formlerna, och vad var och en mäter

Gäller när

Ämnet byter inte fas, till exempel smälter eller kokar, under uppvärmningen. Vid en fasövergång går energin åt till att byta fas i stället för att höja temperaturen, och formeln gäller inte.

När används Värmemängd vid uppvärmning?

När du vill veta hur mycket värmeenergi som krävs för att höja temperaturen på en viss massa av ett ämne, eller hur mycket energi som frigörs när det kyls. Formeln gäller så länge ämnet inte byter fas under uppvärmningen.

$\Delta T$ är en temperaturskillnad, så den har samma värde oavsett om du räknar i kelvin eller grader Celsius. Det är bara vid absoluta temperaturer, inte skillnader, som enheten spelar roll.

Exempel

$2{,}0$ kg vatten med specifik värmekapacitet $4{,}2 \cdot 10^{3}$ J/(kg·K) värms upp $10{,}0$ grader. Hur mycket värmeenergi krävs?

Sätt in värmekapacitet, massa och temperaturändring i formeln

Q = 4{,}2 \cdot 10^{3} \cdot 2{,}0 \cdot 10{,}0

Multiplicera

Q = 84\,000 = 8{,}4 \cdot 10^{4}

Svar: Värmemängden är $8{,}4 \cdot 10^{4}$ J, alltså $84$ kJ, med två värdesiffror, eftersom $2{,}0$ kg och $4{,}2 \cdot 10^{3}$ J/(kg·K) har två.

Vanliga fel

Att tro att $\Delta T$ måste räknas om till kelvin. Eftersom det är en temperaturskillnad är den lika stor i kelvin som i grader Celsius, så du kan använda graderna direkt.
Att använda formeln över en fasövergång, till exempel när vatten kokar. Då går energin åt till fasövergången i stället för att höja temperaturen.

Hänvisa till den här sidan

Bergsten, M. (2026). Värmemängd vid uppvärmning. Formelsamling.se. https://formelsamling.se/formel/varmekapacitet/

Texten är fri att använda för undervisning och eget arbete under CC BY 4.0 (öppnas i ny flik). Ange formelsamling.se som källa.

Av Mats BergstenUppdaterad 2026-09-26Källa: Skolverkets ämnesplan i fysikRapportera fel

Ändringar på sidan (1)

2026-09-26

Förtydligat: Massan, värmekapaciteten och temperaturändringen stod som 2 kg, 4200 J/(kg·K) och 10 grader och svaret som 84 000 J. De står nu som 2,0 kg, 4,2 · 10³ J/(kg·K) och 10,0 grader, och svaret 84 kJ har två värdesiffror.