Värmelära

Formler för värmelära på gymnasiet: värmekapacitet, energi vid uppvärmning och fasövergångar. Varje formel har variabler, enheter och ett exempel.

Värmelära finns i Fysik 1. Varje formel står under den kurs där den först dyker upp.

Beteckningar i värmelära

Vad bokstäverna betyder i värmelära och vilken enhet de har. Varje betydelse länkar till formeln den är hämtad ur.

Beteckning	Betyder	Enhet
$\alpha$	Längdutvidgningskoefficienten	per kelvin (1/K)
$c$	Ämnets specifika värmekapacitet, hur mycket energi som krävs för att värma ett kg av ämnet en grad	joule per kilogram och kelvin (J/(kg·K))
$\Delta l$	Längdändringen	meter (m)
$\Delta T$	Temperaturändringen, sluttemperatur minus starttemperatur	kelvin (K)
$\Delta T$	Temperaturändringen. En skillnad är lika stor i kelvin som i grader Celsius	kelvin (K) eller grader Celsius
$E$	Energin	joule (J)
$l$	Specifikt smält- eller ångbildningsvärme	joule per kilogram (J/kg)
$l_0$	Ursprungslängden	meter (m)
$m$	Massan av ämnet	kilogram (kg)
$Q$	Värmemängden som tillförs eller avges	joule (J)
$T$	Temperaturen i kelvin	kelvin (K)
$t$	Temperaturen i Celsius	grader Celsius (°C)

Formeln nedan står inte under någon kurs här. Skolverkets centrala innehåll och formelblad tar inte upp den i dag.