Smältvärme och ångbildningsvärme
Energin som krävs för att smälta eller förånga ett ämne är massan gånger det specifika smält- eller ångbildningsvärmet.
E = m * l
Enligt Skolverkets centrala innehåll ingår formeln i
- Gy11, för dig som började gymnasiet före hösten 2025
- Fysik 1a, Fysik 1b1
- Gy25, för dig som började hösten 2025 eller senare
- Fysik nivå 1a1, Fysik nivå 1b
Variabler
| Symbol | Betydelse | Enhet |
|---|---|---|
| Energin | joule (J) | |
| Massan | kilogram (kg) | |
| Specifikt smält- eller ångbildningsvärme | joule per kilogram (J/kg) |
Enheterna i formlerna, och vad var och en mäter
När används Smältvärme och ångbildningsvärme?
Under en fasövergång går nästan all tillförd energi åt till att bryta bindningar, inte till att höja temperaturen. Det är därför isvatten håller sig vid noll grader tills den sista isbiten har smält.
Ångbildningsvärmet är mycket större än smältvärmet för samma ämne. För vatten är det kJ/kg mot , vilket är varför det tar så lång tid att koka bort en kastrull vatten.
Exempel
Hur mycket energi krävs för att smälta kg is? Smältvärmet är kJ/kg.
Svar: Det krävs kJ, med tre värdesiffror, eftersom kg och kJ/kg har tre.
Vanliga fel
- Att räkna med temperaturändring under fasövergången. Temperaturen är konstant tills allt har smält.
- Att blanda ihop smältvärme och specifik värmekapacitet. Det ena gäller vid fasövergång, det andra vid uppvärmning.
Bygger på
Hänvisa till den här sidan
Bergsten, M. (2026). Smältvärme och ångbildningsvärme. Formelsamling.se. https://formelsamling.se/formel/smaltvarme/
Texten är fri att använda för undervisning och eget arbete under CC BY 4.0 (öppnas i ny flik). Ange formelsamling.se som källa.
Ändringar på sidan (2)
- Förtydligat: Massan stod som 0,5 kg, med en värdesiffra, men svaret hade tre. Massan står nu som 0,500 kg, så svaret 167 kJ har täckning.
- Förtydligat: Sidan sa att all tillförd energi under en fasövergång går åt till att bryta bindningar. Nu står det nästan all, eftersom en del vid kokning går till arbete mot lufttrycket.