Betasönderfall
Vid betasönderfall blir en neutron en proton, och en elektron sänds ut.
A,Z X -> A,Z+1 Y + elektron + antineutrino
Enligt Skolverkets centrala innehåll ingår formeln i
- Gy11, för dig som började gymnasiet före hösten 2025
- Fysik 1a, Fysik 1b2
- Gy25, för dig som började hösten 2025 eller senare
- Fysik nivå 1a2, Fysik nivå 1b
Variabler
| Symbol | Betydelse |
|---|---|
| Masstalet, som inte ändras | |
| Atomnumret, som ökar med ett | |
| Moderkärnan | |
| Dotterkärnan, ett nytt grundämne | |
| Betapartikeln, en elektron | |
| En antineutrino, som bär bort en del av energin |
Gäller när
- Gäller betaminussönderfall. Vid betaplus blir en proton i stället en neutron och atomnumret minskar med ett.
När används Betasönderfall?
Att elektronerna kom ut med olika energi var länge ett problem: om sönderfallet gav två partiklar borde energin vara bestämd. Lösningen var att det finns en tredje partikel, en antineutrino, som tar hand om resten.
Kol-14-sönderfallet är grunden för kol-14-metoden. Så länge något lever fylls kolet på, och från dödsögonblicket tickar halveringstiden på 5 730 år.
Exempel
Kol-14 betasönderfaller. Vilken kärna bildas?
Svar: Det bildas kväve-14.
Vanliga fel
- Att tro att elektronen fanns i kärnan. Den bildas i samma ögonblick som neutronen blir en proton.
- Att låta masstalet ändras. Antalet nukleoner är detsamma, bara fördelningen mellan protoner och neutroner ändras.
Relaterade formler
Hänvisa till den här sidan
Bergsten, M. (2026). Betasönderfall. Formelsamling.se. https://formelsamling.se/formel/betasonderfall/
Texten är fri att använda för undervisning och eget arbete under CC BY 4.0 (öppnas i ny flik). Ange formelsamling.se som källa.
Ändringar på sidan (1)
- Rättat: Sidan sa att partikeln som tar hand om resten av energin är en neutrino. Vid betaminussönderfall är det en antineutrino.