Verkningsgrad
Verkningsgraden är hur stor andel av den tillförda energin som blir till nytta.
verkningsgrad = nyttig energi / tillförd energi
Enligt Skolverkets centrala innehåll ingår formeln i
- Gy11, för dig som började gymnasiet före hösten 2025
- Fysik 1a, Fysik 1b1
- Gy25, för dig som började hösten 2025 eller senare
- Fysik nivå 1a1, Fysik nivå 1a2, Fysik nivå 1b
Variabler
| Symbol | Betydelse | Enhet |
|---|---|---|
| Verkningsgraden, ofta angiven i procent | ||
| Den nyttiga energin | joule (J) | |
| Den tillförda energin | joule (J) |
Enheterna i formlerna, och vad var och en mäter
När används Verkningsgrad?
Ingen verklig maskin har verkningsgraden ett. En del av energin går förlorad, oftast som värme genom friktion eller resistans, och den värmen är svår att använda till något.
Verkningsgraden går att räkna med effekter i stället för energier, eftersom tiden då förkortas bort. Det gör den ofta enklare att mäta.
Exempel
En motor tillförs kJ och utför ett nyttigt arbete på kJ. Vilken är verkningsgraden?
Svar: Verkningsgraden är , alltså , med två värdesiffror, eftersom kJ och kJ har två.
Vanliga fel
- Att få ett värde över ett. Oftast har nyttig och tillförd energi bytt plats.
- Att tro att den förlorade energin försvinner. Den blir oftast värme, och energiprincipen gäller fortfarande.
Bygger på
Hänvisa till den här sidan
Bergsten, M. (2026). Verkningsgrad. Formelsamling.se. https://formelsamling.se/formel/verkningsgrad/
Texten är fri att använda för undervisning och eget arbete under CC BY 4.0 (öppnas i ny flik). Ange formelsamling.se som källa.
Ändringar på sidan (3)
- Förtydligat: Energierna stod som 1000 J och 800 J och svaret som 0,8. De står nu som 1,0 kJ och 0,80 kJ, och svaret 0,80 har två värdesiffror.
- Förtydligat: Vanliga fel sa att ett värde över ett betyder att energierna har bytt plats och att den förlorade energin blir värme. Nu står det att det oftast är så.
- Rättat: Sidan sa att en del av energin alltid blir värme. Den går förlorad, oftast som värme.