Jämviktskonstanten

För den allmänna reaktionen $a\mathrm{A} + b\mathrm{B} \rightleftharpoons c\mathrm{C} + d\mathrm{D}$ beskriver jämviktskonstanten $K$ förhållandet mellan produkternas och reaktanternas koncentrationer vid jämvikt.

Kallas också massverkans lag, jämviktsuttrycket eller jämviktsekvationen.

K = \frac{[\mathrm{C}]^c [\mathrm{D}]^d}{[\mathrm{A}]^a [\mathrm{B}]^b}

K = ([C]^c · [D]^d) / ([A]^a · [B]^b)

Finns iKe2

Enligt Skolverkets centrala innehåll ingår formeln i

Gy11, för dig som började gymnasiet före hösten 2025: Kemi 2
Gy25, för dig som började hösten 2025 eller senare: Kemi nivå 2

Variabler

Symbol	Betydelse	Enhet
$K$	Jämviktskonstanten för reaktionen vid en given temperatur	följer av uttrycket, se villkoren
$[\mathrm{A}]$	Jämviktskoncentrationen av reaktant A	mol per kubikdecimeter (mol/dm³)
$[\mathrm{B}]$	Jämviktskoncentrationen av reaktant B	mol per kubikdecimeter (mol/dm³)
$[\mathrm{C}]$	Jämviktskoncentrationen av produkt C	mol per kubikdecimeter (mol/dm³)
$[\mathrm{D}]$	Jämviktskoncentrationen av produkt D	mol per kubikdecimeter (mol/dm³)
$a, b$	De stökiometriska koefficienterna för A respektive B i den balanserade reaktionsformeln
$c, d$	De stökiometriska koefficienterna för C respektive D i den balanserade reaktionsformeln

Enheterna i formlerna, och vad var och en mäter

Gäller när

Rena fasta ämnen och rena vätskor tas inte med i uttrycket för K, eftersom deras koncentration inte ändras under reaktionen. Detsamma gäller lösningsmedlet, till exempel vattnet i en protolys i vattenlösning.
Enheten på $K$ följer av uttrycket och är alltså olika för olika reaktioner. För $\mathrm{N_2} + 3\mathrm{H_2} \rightleftharpoons 2\mathrm{NH_3}$ blir den $(\mathrm{mol/dm^3})^{-2}$ , alltså $(\mathrm{dm^3/mol})^2$ . Är summan av exponenterna lika i täljare och nämnare tar enheterna ut varandra och $K$ blir ett rent tal.

När används Jämviktskonstanten?

Jämviktskonstanten talar om var jämvikten ligger för en reversibel reaktion: ett stort värde på $K$ betyder att jämvikten ligger långt åt produktsidan, ett litet värde att den ligger långt åt reaktantsidan. För en godtycklig reaktion $a\mathrm{A} + b\mathrm{B} \rightleftharpoons c\mathrm{C} + d\mathrm{D}$ skrivs $K$ som produkternas koncentrationer delat med reaktanternas, var och en upphöjd till sin stökiometriska koefficient.

Att kvoten är konstant vid en given temperatur kallas massverkans lag. Uttrycket i sig kallas jämviktsekvationen och talet det ger är jämviktskonstanten. I praktiken används namnen om vartannat.

$K$ beror bara på temperaturen, inte på hur mycket av varje ämne som finns från början. Ändras koncentrationerna förskjuts jämvikten, men $K$ förblir detsamma så länge temperaturen är oförändrad.

Exempel

Vid jämvikt för reaktionen $\mathrm{N_2}(g) + 3\mathrm{H_2}(g) \rightleftharpoons 2\mathrm{NH_3}(g)$ är $[\mathrm{N_2}] = 0{,}10$ , $[\mathrm{H_2}] = 0{,}20$ och $[\mathrm{NH_3}] = 0{,}50$ mol/dm³. Beräkna K.

Sätt in koncentrationerna, var och en upphöjd till sin stökiometriska koefficient

K = \frac{[\mathrm{NH_3}]^2}{[\mathrm{N_2}] [\mathrm{H_2}]^3} = \frac{0{,}50^2}{0{,}10 \cdot 0{,}20^3}

Beräkna

K = \frac{0{,}25}{0{,}10 \cdot 0{,}008} = \frac{0{,}25}{0{,}0008} = 312{,}5

Avrunda till två värdesiffror, eftersom koncentrationerna har två, och sätt ut enheten

K \approx 3{,}1 \cdot 10^2\ (\mathrm{dm^3/mol})^2

Svar: Jämviktskonstanten är $K \approx 3{,}1 \cdot 10^2\ (\mathrm{dm^3/mol})^2$ .

Vanliga fel

Att glömma att upphöja koncentrationerna till de stökiometriska koefficienterna. En koefficient 2 i reaktionsformeln blir en exponent 2 i K, inte en faktor 2.
Att ta med koncentrationen av ett rent fast ämne eller en ren vätska i uttrycket. De hålls utanför eftersom deras koncentration är konstant.

Bygger på

Relaterade formler

Hänvisa till den här sidan

Bergsten, M. (2026). Jämviktskonstanten. Formelsamling.se. https://formelsamling.se/formel/jamviktskonstanten/

Texten är fri att använda för undervisning och eget arbete under CC BY 4.0 (öppnas i ny flik). Ange formelsamling.se som källa.

Av Mats BergstenUppdaterad 2026-09-25Källa: Skolverkets ämnesplan i kemiRapportera fel

Ändringar på sidan (2)

2026-09-25

Förtydligat: Sidan sa att $K$ blir ett rent tal när lika många mol går åt båda hållen. Det avgörande är att exponenterna i uttrycket har samma summa i täljare och nämnare, och fasta ämnen står inte i uttrycket.
Rättat: Sidan påstod utan belägg hur läroböcker brukar införa massverkans lag.