Aritmetik

Formler för aritmetik på gymnasiet: räknelagar, potenser, prefix och avrundning. Varje formel har variabler, exempel och vanliga fel.

Aritmetik finns i Matematik 1 och Matematik 2. Varje formel står under den kurs där den först dyker upp.

Beteckningar i aritmetik

Vad bokstäverna betyder i aritmetik och vilken enhet de har. Varje betydelse länkar till formeln den är hämtad ur.

Beteckning	Betyder	Enhet
$a$	Talet framför, minst ett och mindre än tio, bortsett från tecknet	ingen
	Andelen som decimaltal, alltså 75 procent som $0{,}75$	ingen
	Det ena talet, måste vara noll eller positivt	ingen
$b$	Det andra talet, måste vara noll eller positivt, och positivt i kvoten	ingen
$C$	Startkapitalet	kronor (kr)
$d$	Delen	ingen
$h$	Det hela	ingen
$K$	Slutkapitalet	kronor (kr)
$n$	Tiopotensens exponent, ett heltal	ingen
	En exponent	ingen
	Antalet perioder, oftast år. Samma period som räntesatsen gäller för	ingen
$p$	Räntesatsen per period som decimaltal, alltså tre procent som $0{,}03$	ingen
$\text{gammal}$	Värdet före förändringen	ingen
$\text{ny}$	Värdet efter förändringen	ingen
$x$	Logaritmen, alltså exponenten	ingen
$y$	Talet du tar logaritmen av, måste vara positivt	ingen

Ingen av dem står på formelbladet, så alla sex måste kunnas utantill. Formelblad matte 1.

Den står på Skolverkets formelblad. Formelblad matte 2.